Det var en decemberkväll 1986. En grupp människor med gemensam övertygelse om utbildningens kraft samlades och satte ord på det de länge känt: att det går att förändra världen, en människa i taget.
Föreningen Folkbildning för Frihet bildades formellt den 6 december 1986. Roland Karlsson valdes till förste ordförande. Den inledande festen — förmodligen historiens minst glamorösa fundraiser — inbringade exakt 1 205 kronor. Ändå var det en märkesdag.
Röttarna låg i en folkbildningskurs vid LOs folkhögskola Runö hösten 1984. Femton veckor om folkbildning i tredje världen. Deltagarna kom från olika håll men delade en vilja att göra skillnad. Bland dem: Göran Sallnäs, Carlos Nuñez, Patricio Pérez och Boel Lööw.
Vintern 1985 reste en grupp till Chile — ett tyst land under Pinochet. Det de såg förändrade dem. Och när de kom hem var det dags att handla.
Nu, drygt tjugo år senare, har föreningen stöttat utbildning i Etiopien, Kenya, Afghanistan och i lokalsamhällen nära Österåker. Allt med ursprunget i den där kvällen i december 1986.
Sommaren, festen och 1 205 kronorna. Det var nog.